TIPS PÅ
LAGRINGSTIDER FÖR OLIKA DRUVSORTER
Quercias vinlagringsidéer.
Kunskap
om druvor och odlingsområden, och egna erfarenheter från lagring under mer än 40
år, är ju något som hjälper oss mycket. Det som avgör vad man ska lagra eller
vilka lagringstider det kan vara lämpligt att försöka hålla är egentligen fråga
om vad man vill åstadkomma med sitt vinlager.
Det
här är mina anledningar till att lagra viner, baserad på att jag har lagrat vin
sedan slutet på 1970-talet, då jag hade blivit riktigt rejält intresserad av
att få upplevelser av vin. Men inte berusningsupplevelser, förutom
njutningsberusningen när man får avnjuta ett riktigt gott vin.
Av
nyfikenhet ville jag se vad som händer med viner med tiden, så jag började med
att alltid sätta tidigaste år för att få konsumera vinet i en flaska,
och när det senast skulle avnjutas. Jag har ofta haft rejält långa
lagringstider innan vinet har fått inmundigas, och kommit underfund med att
vinerna generellt är betydligt mer lagringsdugliga än vad som anges av SB eller
importörerna eller producenterna eller vinskribenterna. Alla dessa är ju
intresserade av att vinerna förbrukas med så stor lageromsättningshastighet
som möjligt, och man vill inte råka ut för reklamationer för att man har
"lovat för mycket"
Huvudanledningen
för mig är förstås att få optimalt goda viner,
men vad som är det "godaste" vinet är helt en subjektiv uppfattning.
Ingen har rätt och ingen har fel när det gäller vad som är godast eller minst
gott! Det är ju endast genom att prova så mycket som möjligt av så olika och
lika viner som möjligt, som man kommer fram till vad man har för
smakpreferenser. Man kommer också att med mer erfarenheter av ”bättre” viner
kommer man också att förändra sina smakpreferenser. Den som är van att bara
dricka enklare viner, t.ex. box- eller tetraviner, behöver få chansen att prova
komplexare viner några gånger innan man börjar inse att det finns mer än bara
alkohol och syra i vinerna.
Vinerna
är gjorda för att passa till de mattyper som finns i resp. odlingsområden. Vin
och mat har ju ofta i flera hundra år utvecklats i symbios med varandra.
Eftersom vi ju i Sverige har en massa olika maträtter, och vi ju själva i
Sverige inte har (eller har haft) riktiga vinodlingar, så har vi ju här ingen
egen mat- och vinkultur, utan vi absorberar vad som finns från en massa länder.
Därför
är det viktigt att ha ett lager med varierande vintyper, så att man alltid
har bra möjligheter att matcha vin med den mat man ska äta.
En
annan anledning är att vinerna alltid har en utveckling när de lagras, d.v.s.
med tiden sker smakförändringar som beror på kemiska förändringar av vinets
beståndsdelar genom påverkan av syret som finns löst i vinet, påverkan av ljus,
temperaturen vid lagring och kemisk nedbrytning. Vad som händer med vinet beror
på vad som finns i vinet och lagringsförhållandena. Om det upplevs som godare
eller mindre gott är ju helt en subjektiv uppfattning, men om man aldrig låter
viner få den lagring de förtjänar så får man aldrig kunskap om vinernas
utvecklingspotential och man utvecklar inte sina smakerfarenheter.
Om
man jämt håller sig till fiskpinnar och potatismos med Moselblümchen
eller stekt falukorv med stuvade makaroner till Castillo
de Gredos är det inte speciellt utvecklande. Kanske
kan vara ett bra provningstema förresten: Vilket vin passar bäst till
fiskpinnar resp. falukorv?
För
mig är det också problem med alltför syrliga/sura viner: jag får halsbränna.
Därför undviker jag sådana viner, om de inte får några
års lagring så att syran trubbas av.
De faktorer som gör vissa viner mer
lämpliga för lagring, eller ”långlivade” är
•
Alkoholhalten. Ju mer den överstiger 10 %, desto bättre.
•
Halten av syrliga fruktsyror, främst vinsyra, men även citron- och
äpplesyra.
•
Halten av sträv garvsyra, s.k. tannin. Tanninet finns i naturligt i druvorna
(från skal och kärnor främst i röda druvor), men tanninhalten kan också ökas
genom ekfatslagring på nya fat eller genom tillförsel av tannin som producerats
industriellt.
•
Sockerhalten (framför allt i vitviner).
Välj därför viner som har
en eller flera av dessa egenskaper i stor mängd.
Av egen erfarenhet
vet jag att vissa druvsorter har bättre lagringsutveckling än andra, med alla
viner utom Beaujolais Noveau och liknande tål ett
antal års lagring.
Vita viner
får hos oss ligga 2-5 år (från skördeåret) beroende på druvsort och varifrån
vinet kommer. Röda viner 4-7 år eller längre.
De
vanligaste druvsorterna och deras lagringspotential: OBS! gäller viner av bra
kvalitet!
Kort lagring 1-3
år
Medellång lagring 3-7
år
Lång lagring 5-10 år
Lång
lagring, min 10 år 10-20 år eller mer
Blå (röda) druvsorter |
|
Gröna (vita) druvsorter |
|
Barbera |
Hög
syra, medellång lagring |
Albariño/Alvarinho |
Medellång lagring |
Cabernet
Franc |
Lång
lagring |
Chardonnay |
Medellång lagring |
Cabernet
Sauvignon |
Lång
lagring |
Chenin Blanc |
Medellång lagring |
Carmenère |
Medellång
lagring |
Gewürztraminer |
Kort lagring |
Corvina |
Lång
lagring |
Grüner Veltliner |
Medellång lagring |
Grenache/Garnacha |
Medellång
lagring |
Muskat,
torr |
Medellång lagring |
Malbec/Côt |
Lång
lagring |
Pinot
Blanc |
Kort lagring |
Merlot |
Medellång
lagring |
Pinot
Gris |
Kort lagring |
Mourvèdre |
Lång
lagring |
Riesling |
Lång lagring |
Nebbiolo |
Lång
lagring |
Sauvignon
Blanc |
Medellång lagring |
Pinot
Noir/ Blauburgunder |
Medellång
lagring |
Sémillon |
Medellång lagring |
Pinotage |
Medellång
lagring |
Viognier;
|
Lång lagring |
Sangiovese |
Medellång
lagring |
Muscat,
söt |
Lång lagring |
Syrah/Shiraz |
Lång
lagring |
Arneis |
Kort lagring |
Tannat |
Lång
lagring, min 10 år |
Assyrtiko |
Medellång lagring |
Tempranillo |
Medellång
lagring |
Auxerrois |
Kort lagring |
Zinfandel
Primitivo |
Medellång
lagring |
Welschriesling/Riesling Italico |
Kort lagring |
Aglianico |
Medellång
lagring |
Chasselas |
Medellång lagring |
Blaufränkisch |
Medellång
lagring |
Colombard |
Kort lagring |
Bonarda (Argentina) |
Medellång
lagring |
Fiano |
Medellång lagring |
Carignane |
Medellång
lagring |
Furmint |
Medellång lagring |
Cinsault |
Medellång
lagring |
Garganega |
Kort lagring |
Dolcetto |
Medellång
lagring |
Kerner |
Kort lagring |
Dornfelder |
Medellång
lagring |
Viura |
Lång lagring |
Durif/Petite Sirah |
Lång
lagring |
Marsanne |
Lång lagring |
Frühburgunder |
Medellång
lagring |
Muscadet |
Kort lagring |
Graciano |
Medellång
lagring |
Müller-Thurgau |
Kort lagring |
Lagrein |
Medellång
lagring |
Scheurebe |
Kort lagring |
Lemberger |
Medellång
lagring |
Torrontés
(Argentina) |
Kort lagring |
Mencía |
Lång
lagring, min 10 år |
Trebbiano |
Kort lagring |
Negroamaro |
Lång
lagring |
Verdelho |
Kort lagring |
Nero
d’Avola |
Lång
lagring |
Vermentino |
Kort lagring |
Petit
Verdot |
Medellång
lagring |
Vernaccia |
Kort lagring |
Pinot
Meunier/Schwartzriesling |
Medellång
lagring |
|
|
Portugieser |
Medellång
lagring |
|
|
Ruby
Cabernet |
Medellång
lagring |
|
|
Sagrantino |
Lång
lagring, min 10 år |
|
|
Teroldego |
Medellång
lagring |
|
|
Touriga Nacional och
i princip alla röda portugisiska druvor |
Lång
lagring |
|
|
Xynomavro |
Lång
lagring |
|
|
Zweigelt |
Medellång
lagring |
|
|
Trollinger |
Medellång
lagring |
|
|
Gamay |
Medellång
lagring |
|
|
Sedan känner
jag ganska väl till den stil som görs i olika länder på resp. druva. T.ex.
Pinot Noir är ju väldigt olika i Frankrike, New Zeeland, USA, Tyskland, Italien
m.fl. USA, och högkvalitativa PN från Bourgogne är mycket bättre lagringsviner
än t.ex. i Tyskland, NZ eller Italien.
Man hittar
flest lagringsviner i gruppen Runda generösa vita eller Smakrika vita
när det gäller vita viner, och i Eldiga mulliga röda (nästan alltid bra
lagringsobjekt även när de har lågt pris), Strama fruktiga röda och även
bland Elegant tidlösa röda.
Det bästa är
förstås om man får prova vinerna innan köp, helst hos producenten, men det är
många vinbutiker som låter kunder smaka vinerna. Citti
i Lübeck, Kiel, Rostock, Flensburg eller Stralsund har bra sortiment, inte bara
av tyska viner, och provsmakningar brukar förekomma. Men så finns det förstås
många andra butiker som har bra viner.
Var inte
rädd för att lagra även billiga viner några år. De kan då till och med bli väldigt goda!
Det gäller
främst ”tjuriga” viner med hög syra och gott om tanniner.
Tänk på att
ett högt pris på en flaska ofta inte beror på hög tillverkningskostnad, utan på
att vinet eller området har fått ett gott renommé tack vare lyckad
marknadsföring, användande av dyra ”flying winemakers”, mutande av vinskribenter och inköpare, eller
till och med att man tycker att vinet är värt ett högt pris för att det är så
gott!