TIPS PÅ LAGRINGSTIDER FÖR OLIKA DRUVSORTER

Quercias vinlagringsidéer.

Kunskap om druvor och odlingsområden, och egna erfarenheter från lagring under mer än 40 år är ju något som hjälper oss mycket. Det som avgör vad man ska lagra eller vilka lagringstider det kan vara lämpligt att försöka hålla är egentligen fråga om vad man vill åstadkomma med sitt vinlager.

 

Det här är mina anledningar till att lagra viner, baserad på att jag har lagrat vin sedan slutet på 1970-talet, då jag hade blivit riktigt rejält intresserad av att få upplevelser av vin. Men inte berusnings­upplevelser, förutom njutningsberusningen när man får avnjuta ett riktigt gott vin.

 

Av nyfikenhet ville jag se vad som händer med viner med tiden, så jag började med att alltid sätta tidigaste år för att få konsumera vinet i en flaska, och när det senast skulle avnjutas. Jag har ofta haft rejält långa lagringstider innan vinet har fått inmundigas, och kommit underfund med att vinerna generellt är betydligt mer lagringsdugliga än vad som anges av SB eller importörerna eller producenterna eller vinskribenterna. Alla dessa är ju intresserade av att vinerna förbrukas med så stor lager­omsätt­ningshastighet som möjligt, och man vill inte råka ut för reklamationer för att man har "lovat för mycket"

 

Huvudanledningen för mig är förstås att få optimalt goda viner, men vad som är det "godaste" vinet är helt en subjektiv uppfattning. Ingen har rätt och ingen har fel när det gäller vad som är godast eller minst gott! Det är ju endast genom att prova så mycket som möjligt av så olika och lika viner som möjligt, som man kommer fram till vad man har för smakpreferenser. Man kommer också att med mer erfarenheter av ”bättre” viner kommer man också att förändra sina smakpreferenser. Den som är van att bara dricka enklare viner, t.ex. box- eller tetraviner, behöver få chansen att prova komplexare viner några gånger innan man börjar inse att det finns mer än bara alkohol och syra i vinerna.

 

Vinerna är gjorda för att passa till de mattyper som finns i resp. odlingsområden. Vin och mat har ju ofta i flera hundra år utvecklats i symbios med varandra. Eftersom vi ju i Sverige har en massa olika maträtter, och vi ju själva i Sverige inte har (eller har haft) riktiga vinodlingar, så har vi ju här ingen egen mat- och vinkultur, utan vi absorberar vad som finns från en massa länder.

 

Därför är det viktigt att ha ett lager med varierande vintyper, så att man alltid har bra möjligheter att matcha vin med den mat man ska äta.

 

En annan anledning är att vinerna alltid har en utveckling när de lagras, d.v.s. med tiden sker smak­förändringar som beror på kemiska förändringar av vinets beståndsdelar genom påverkan av syret som finns löst i vinet, påverkan av ljus, temperaturen vid lagring och kemisk nedbrytning. Vad som händer med vinet beror på vad som finns i vinet och lagringsförhållandena. Om det upplevs som godare eller mindre gott är ju helt en subjektiv uppfattning, men om man aldrig låter viner få den lagring de förtjänar så får man aldrig kunskap om vinernas utvecklingspotential och man utvecklar inte sina smakerfarenheter.

 

Om man jämt håller sig till fiskpinnar och potatismos med Moselblümchen eller stekt falukorv med stuvade makaroner till Castillo de Gredos är det inte speciellt utvecklande. Kanske kan vara ett bra provningstema förresten: Vilket vin passar bäst till fiskpinnar resp. falukorv?

 

För mig är det också problem med alltför syrliga/sura viner: jag får halsbränna. Därför undviker jag sådana viner, om de inte får några års lagring så att syran trubbas av.

 

De faktorer som gör vissa viner mer lämpliga för lagring, eller ”långlivade” är  

• Alkoholhalten. Ju mer den överstiger 10 %, desto bättre. 

 

• Halten av syrliga fruktsyror, främst vinsyra, men även citron- och äpplesyra. 

 

• Halten av sträv garvsyra, s.k. tannin. Tanninet finns i naturligt i druvorna (från skal och kärnor främst i röda druvor), men tanninhalten kan också ökas genom ekfatslagring på nya fat eller genom tillförsel av tannin som producerats industriellt. 

 

• Sockerhalten (framför allt i vitviner). 

 

Välj därför viner som har en eller flera av dessa egenskaper i stor mängd.

 

Av egen erfarenhet vet jag att vissa druvsorter har bättre lagringsutveckling än andra, med alla viner utom Beaujolais Noveau och liknande tål ett antal års lagring.

 

Vita viner får hos oss ligga 2-5 år (från skördeåret) beroende på druvsort och varifrån vinet kommer. Röda viner 4-7 år eller längre.

 

De vanligaste druvsorterna och deras lagringspotential: OBS! gäller viner av bra kvalitet!

Kort lagring                         1-3 år

Medellång lagring               3-7 år

Lång lagring                        5-10 år

Lång lagring, min 10 år      10-20 år eller mer

 

Blå (röda) druvsorter

 

 Gröna (vita) druvsorter

 

Barbera

Hög syra, medellång lagring

Albariño/Alvarinho

Medellång lagring

Cabernet Franc

Lång lagring

Chardonnay

Medellång lagring

Cabernet Sauvignon

Lång lagring

Chenin Blanc

Medellång lagring

Carmenère

Medellång lagring

Gewürztraminer

Kort lagring

Corvina

Lång lagring

Grüner Veltliner

Medellång lagring

Grenache/Garnacha

Medellång lagring

Muskat, torr

Medellång lagring

Malbec/Côt

Lång lagring

Pinot Blanc

Kort lagring

Merlot

Medellång lagring

Pinot Gris

Kort lagring

Mourvèdre

Lång lagring

Riesling

Lång lagring

Nebbiolo

Lång lagring

Sauvignon Blanc

Medellång lagring

Pinot Noir/ Blauburgunder

Medellång lagring

Sémillon

Medellång lagring

Pinotage

Medellång lagring

Viognier;

Lång lagring

Sangiovese

Medellång lagring

Muscat, söt

Lång lagring

Syrah/Shiraz

Lång lagring

Arneis

Kort lagring

Tannat

Lång lagring, min 10 år

Assyrtiko

Medellång lagring

Tempranillo

Medellång lagring

Auxerrois

Kort lagring

Zinfandel Primitivo

Medellång lagring

Welschriesling/Riesling Italico

Kort lagring

Aglianico

Medellång lagring

Chasselas

Medellång lagring

Blaufränkisch

Medellång lagring

Colombard

Kort lagring

Bonarda (Argentina)

Medellång lagring

Fiano

Medellång lagring

Carignane

Medellång lagring

Furmint

Medellång lagring

Cinsault

Medellång lagring

Garganega

Kort lagring

Dolcetto

Medellång lagring

Kerner

Kort lagring

Dornfelder

Medellång lagring

Viura

Lång lagring

Durif/Petite Sirah

Lång lagring

Marsanne

Lång lagring

Frühburgunder

Medellång lagring

Muscadet

Kort lagring

Graciano

Medellång lagring

Müller-Thurgau

Kort lagring

Lagrein

Medellång lagring

Scheurebe

Kort lagring

Lemberger

Medellång lagring

Torrontés (Argentina)

Kort lagring

Mencía

Lång lagring, min 10 år

Trebbiano

Kort lagring

Negroamaro

Lång lagring

Verdelho

Kort lagring

Nero d’Avola

Lång lagring

Vermentino

Kort lagring

Petit Verdot

Medellång lagring

Vernaccia

Kort lagring

Pinot Meunier/Schwartzriesling

Medellång lagring

 

 

Portugieser

Medellång lagring

 

 

Ruby Cabernet

Medellång lagring

 

 

Sagrantino

Lång lagring, min 10 år

 

 

Teroldego

Medellång lagring

 

 

Touriga Nacional och i princip alla röda portugisiska druvor

Lång lagring

 

 

Xynomavro

Lång lagring

 

 

Zweigelt

Medellång lagring

 

 

Trollinger

Medellång lagring

 

 

Gamay

Medellång lagring

 

 

 

Sedan känner jag ganska väl till den stil som görs i olika länder på resp. druva. T.ex. Pinot Noir är ju väldigt olika i Frankrike, New Zeeland, USA, Tyskland, Italien m.fl. USA, och högkvalitativa PN från Bourgogne är mycket bättre lagringsviner än t.ex. i Tyskland, NZ eller Italien.

 

Man hittar flest lagringsviner i gruppen Runda generösa vita eller Smakrika vita när det gäller vita viner, och i Eldiga mulliga röda (nästan alltid bra lagringsobjekt även när de har lågt pris), Strama fruktiga röda och även bland Elegant tidlösa röda.

 

Det bästa är förstås om man får prova vinerna innan köp, helst hos producenten, men det är många vinbutiker som låter kunder smaka vinerna. Citti i Lübeck, Kiel, Rostock, Flensburg eller Stralsund har bra sortiment, inte bara av tyska viner, och provsmakningar brukar förekomma. Men så finns det förstås många andra butiker som har bra viner.

 

Var inte rädd för att lagra även billiga viner några år. De kan då till och med bli väldigt goda!

Det gäller främst ”tjuriga” viner med hög syra och gott om tanniner.

 

Tänk på att ett högt pris på en flaska ofta inte beror på hög tillverkningskostnad, utan på att vinet eller området har fått ett gott renommé tack vare lyckad marknadsföring, användande av dyra ”flying winemakers”, mutande av vinskribenter och inköpare, eller till och med att man tycker att vinet är värt ett högt pris för att det är så gott!