|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
TILL
MASKINSÄKERHET, ARBETSMILJÖ, M.M. |
När
man har börjat lagra viner är det värdefullt att på något sätt skapa ett
system för att hålla reda på lagret. Att
hänga en etikett på varje flaska, gjord av papper, eller ännu hellre av
plast, på vilken man skriver de önskade uppgifterna med en ”white-board”-penna är en metod att hålla reda på
innehållet, men man tappar snart överblicken över vinkällaren, vartefter förrådet
växer. Metoden fungerar nog bara upp till några tiotal flaskor i förrådet. Det
är i stället en bättre idé att föra anteckningar i en lagerbok. För att kunna
hålla reda på allt, och inte behöva plocka igenom hela lagret i sökandet
efter en speciell flaska är det väldigt bra om man har tillgång till en
dator, där Lagerboken utgörs av ett Word- eller Accessdokument. ·
I Lagerboken skriver man namnet på vinet, ingående druvsorter, tilltänkt
konsumtionstidpunkt, när och var köpet gjordes och vad man betalade, om man
nu vill hålla reda på allt detta. ·
Och när man öppnade det och vad det smakade. ·
Kanske till och med vem man drack det tillsammans med och vad man åt till. Se nedan vad vi anser vara ett minimum av
”bokföring”. Som
framgår av vårt nedladdningsbara
Word-dokument tycker vi dock att det är ”överkurs” att hålla reda på de
senare kriterierna, men det är förstås upp till var och en att bestämma själv
vad som är av intresse. Vi
noterade från början inte ens vad vinet kostade i inköp, men har kommit
underfund med att det är en intressant uppgift. Det
är viktigt att ange en tilltänkt konsumtionsperiod redan då man lägger in
flaskan i lagret. Det hjälper till att hålla självdisciplinen, så att man
konsumerar i ”rätt” tid, d.v.s. under den period man har angivit. Därigenom
blir uppbyggnaden av erfarenhetsbanken så bra som möjligt, d.v.s. man lär sig
successivt hur vinerna förbättras, eller i vissa fall försämras, med tiden.
Man får inte dra sig för att få något vin som blir alltför gammalt (”platt”)
eller att man begår ett och annat ”barnamord”, d.v.s. förtär något som är
onödigt ungt. Man
gör ett orienteringssystem för såväl de olika vinställen som för
flaskpositionerna inom varje ställ. Ställen
kan man t.ex. benämna 1, 2, 3, osv. eller varför inte ange färger eller
familjemedlemmarnas namn eller …… Varje ställ indelas i vertikala
resp. horisontella rader, där de
vertikala raderna kanske ges en bokstavsbenämning och de horisontella
sifferbenämning.
Här kan
man se att varje fack får en individuell benämning.
Det är enkelt att addera nivåer vartefter man placerar fler ställ på
varandra. Nedan
ges ett exempel på hur ”lagerboken” kan göras. Horisontell rad A
Till
Vinlagring |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
