|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
TILL
MASKINSÄKERHET, ARBETSMILJÖ, M.M. |
Vinpriset
2019
Beräknat efter
den skattesats som gäller 2019, och den prismodell
som tillämpas av Systembolaget fr.o.m. 2006-08-01. När man köper
en 75 cl flaska vin för 50 kronor på Systembolaget utgör inte ens 10 kronor
det som vinproducenten får för det vin som han/hon producerar. Vart tar
resterande pengar vägen? Jo, de 50 kronorna fördelar sig ungefär så här:
Vissa kostnader är mer eller mindre fasta,
per flaska räknat, oberoende av producentpriset eller slutpriset. Det gäller
Importfrakt, Lagerkostnad, Transport i Sverige, Miljöavgift och Skatt. Däremot
har Importören ett ”marknadsanpassat” procentpåslag och Systembolaget både
ett fast påslag på 5,21 per produkt och 17,5 % påslag på importörens
totalpris exkl. moms. Momsen är ju 20 % av butikspriset. Om
Importören gör större påslag blir Producentpriset lägre, likaså om t.ex. de
faktiska fraktkostnaderna är högre. Relationen mellan producentpriset och
importörens marginal är förstås en affärshemlighet, men ovanstående uträkning
ger dock en rimlig kostnadsfördelning. Systembolagets och Statens delar av
det hela är de riktiga, eftersom det är en öppet redovisad beräkningsmodell. Den nuvarande beräkningsmodellen som Systembolaget tillämpar
gynnar viner med lågt producentpris (=låg kvalitet) och stora
förpackningsenheter, t.ex. 3-liters Bag-in-Box. Förlorare är dyrare viner
(=högre kvalitet). Var finns Systembolagets ”alkoholpolitiska ansvar”? Med
utgångspunkt från ovanstående kan man skaffa sig en bild av hur mycket av
priset som vinproducenten erhåller, eller t.ex. vad man ska betala för att få
ett vin som i produktionsledet är dubbelt så dyrt (och dubbelt så bra?). Följande
tabell ger en god bild av relationen mellan producentpris och Systembolagets
pris, samt ungefärliga butikspriser i t.ex. Danmark:
Betalar man 100.- kronor får man
alltså 7 gånger ”bättre” vin än då man köper ett 50-kronorsvin på
Systembolaget. Nu
är det ju inte så enkelt att Producentpriset helt är relaterat till
kvaliteten, utan det är ju många andra faktorer som spelar in, t.ex. vissa
områdens, druvsorters, producenters popularitet kan ge ett högre pris, utan
att kvaliteten är speciellt mycket bättre än ”grannens”. Smärtgränsen
för att producera ett ”anständigt” vin ligger vid ca 15 – 20 kronor per ¾
liter, d.v.s. man bör betala en bit över 70 kronor för vinflaskan. Kostnaden
för att producera vinet kan också ligga betydligt högre, beroende på
avkastningsgrad på odlingarna, plockningsmetoder, nya fat etc. Anledningen
till att det trots allt säljs viner som t.o.m. kostar mindre än 50 kronor per
75 cl flaska är t.ex. att:
Man
kan räkna ut, att ett boxvin som kostar mindre än
SEK 250,- för 3 liter, kommer från "överskottslagret". Många
viner får ett ”högt” (men kanske välförtjänt) pris på grund av t.ex. lyckade
marknadsföringsåtgärder, områdets status (t.ex. Bourgogne, Toscana, vissa
områden i Bordeaux, Napa Valley) eller enskilda odlares status (t.ex. Vega Sicilia, Château d’Yquem, Crú Classéslotten i Bordeaux
etc.) eller enskilda statusmärken (t.ex. Penfold’s Grange, Mondavi’s-Rothschild’s
Opus One, Supertoscanos
och många fler). Andra
får ett ”lågt” pris på grund av t.ex. områdets låga status (Öststaterna,
sydvästra Frankrike, Syditalien etc.) eller att de enskilda vingårdarna inte
har tillräckligt kapital, kunskaper, storlek eller vilja att göra sig kända. Slutsatsen
är alltså, att det med stor sannolikhet lönar sig kvalitetsmässigt att kosta
på några kronor extra, utöver det man planerat från början, men man kan inte
ta för givet att ett dyrare vin alltid är bättre eller godare än det som är
lite billigare. Man
måste dock inse att man inte kan förvänta sig att de billigaste vinerna kan
ha hög kvalitet, eftersom det aldrig är musten från de bättre druvorna som
vinerna gjorts av. Dessutom är förpackningarna ofta sämre från
bevaringssynpunkt, i värsta fall papp- eller plastförpackningar! Speciellt när man kommer
till viner som kostar 100 kronor eller mer, är det inte alls säkert att
vinerna i Sverige är dyrare än i t.ex. Danmark, eftersom de högre svenska
skatterna då har mindre påverkan på totalpriset. I stället har
inköpskvantiteter och kund/köpare-relationer större betydelse. För att ge ledning till var det
kan vara billigast att inhandla bl.a. sitt vin följer här en sammanställning
över alkoholskatter och moms i EU-länderna och de tre länder som nu är på
ansökarlistan. Dessutom har Norge och Schweiz tagits med. I
de flesta länderna används standardmomssatsen för vin, men ibland betraktas
vinet som livsmedel, och har då den ev. lägre momssats som gäller för
livsmedel. Alkoholskatter
och moms i SEK i EU-länder . Avser de momssatser och
alkoholskatter som gäller 2019-01-01 med 1 EUR = 10 SEK, med reservation för
kursförändringar skattesatsändringar som gjorts senare.
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
