VINETS PRIS

 

SENASTE NYTT

 

TILL MASKINSÄKERHET, ARBETSMILJÖ, M.M.

 

VINETS PRIS

 

LAGRING AV VIN

 

TIPS PÅ

LAGRINGSVÄRDA VINER

 

ORDNING OCH REDA

 

PRODUKTER

 

SPECIAL­

UTFÖRANDEN

 

PRISER

 

FRAKTER, KÖPINFORMATION

 

BESTÄLLNING

 

TEKNISKA DATA

 

FLASK-

STORLEKAR

 

SIMONSTORPS-

KARTA

  

KONTAKT ÖNSKAS 

 

 

Vinpriset 2019

Beräknat efter den skattesats som gäller 2019, och den prismodell som tillämpas av Systembolaget fr.o.m. 2006-08-01. 

 

När man köper en 75 cl flaska vin för 50 kronor på Systembolaget utgör inte ens 10 kronor det som vinproducenten får för det vin som han/hon producerar. Vart tar resterande pengar vägen?

 

Jo, de 50 kronorna fördelar sig ungefär så här:

Producentpris

4,50  

30,50

Beloppet ska räcka t.ex. till flaska med kork (ca. 1,50 - 2,-), transportkartong m.m., förutom till produktionskostnaderna för vinet.

Importfrakt

2,50

3,-

Är ofta mer

Importör     

2,40

9,50

Ca. 20 % marginal av nettopriset till Systembolaget.

Lagerkostnad

1

1,-

 

Transport i Sverige

1,5

2,-

1,50 till 2,50

Miljöavgift  

1

1,-

 

Totalt netto till Systembolaget

13,-

47,-

 

Skatt

19,64

19,64

26,18 per liter

Moms

10,-

20,00

20 % av totalpris

Systembolaget, fast påslag

5,21

5,21

Fast påslag per artikel, oavsett volym

Systembolaget

3,-

8,-

19 % påslag på Leverantörens pris

Totalt

50,-

100,-

 

Vissa kostnader är mer eller mindre fasta, per flaska räknat, oberoende av producentpriset eller slutpriset. Det gäller Importfrakt, Lagerkostnad, Transport i Sverige, Miljöavgift och Skatt.

Däremot har Importören ett ”marknadsanpassat” procentpåslag och Systembolaget både ett fast påslag på 5,21 per produkt och 17,5 % påslag på importörens totalpris exkl. moms. Momsen är ju 20 % av butikspriset.

 

Om Importören gör större påslag blir Producentpriset lägre, likaså om t.ex. de faktiska fraktkostnaderna är högre. Relationen mellan producentpriset och importörens marginal är förstås en affärshemlighet, men ovanstående uträkning ger dock en rimlig kostnadsfördelning. Systembolagets och Statens delar av det hela är de riktiga, eftersom det är en öppet redovisad beräkningsmodell.

 

 

Den nuvarande beräkningsmodellen som Systembolaget tillämpar gynnar viner med lågt producentpris (=låg kvalitet) och stora förpackningsenheter, t.ex. 3-liters Bag-in-Box. Förlorare är dyrare viner (=högre kvalitet). Var finns Systembolagets ”alkoholpolitiska ansvar”?

 

Med utgångspunkt från ovanstående kan man skaffa sig en bild av hur mycket av priset som vinproducenten erhåller, eller t.ex. vad man ska betala för att få ett vin som i produktionsledet är dubbelt så dyrt (och dubbelt så bra?). Fundera över producentens andel av vinpriset på restauranger, teatrar m.fl. inrättningar med utskänkningstillstånd, där man har lagt på med faktor 4 till 5 på Systembolagspriset.

 

Följande tabell ger en god bild av relationen mellan producentpris och Systembolagets pris, samt ungefärliga butikspriser i t.ex. Danmark:

Producentpris

Systembolagspris

”Danmark”

4,50,-

50,-

30,-

10,-

60,-

40,-

14,-

70,-

45,-

19,50

80,-

55,-

25,-

90,-

60,-

30,50

100,-

70,-

37,-

110,-

80.-

 

Betalar man 100.- kronor får man alltså 7 gånger ”bättre” vin än då man köper ett 50-kronorsvin på Systembolaget.

 

Nu är det ju inte så enkelt att Producentpriset helt är relaterat till kvaliteten, utan det är ju många andra faktorer som spelar in, t.ex. vissa områdens, druvsorters, producenters popularitet kan ge ett högre pris, utan att kvaliteten är speciellt mycket bättre än ”grannens”.

 

Smärtgränsen för att producera ett ”anständigt” vin ligger vid ca 15 – 20 kronor per ¾ liter, d.v.s. man bör betala en bit över 70 kronor för vinflaskan.

 

Kostnaden för att producera vinet kan också ligga betydligt högre, beroende på avkastningsgrad på odlingarna, plockningsmetoder, nya fat etc. Anledningen till att det trots allt säljs viner som t.o.m. kostar mindre än 50 kronor per 75 cl flaska är t.ex. att:

 

  • Producenten får rejält betalt för de viner som han säljer i eget namn, så ”överskottet” säljs billigt till något kollektiv, kollega eller grossist.

 

  • Producenten får stort arealbidrag från EU eller annat nationellt bidragssystem.

 

  • Lönekostnaderna är extremt låga, eller skörderesultatet är extremt bra. 

 

  • ”Någon”, t.ex. svenska importörer, vinfirma i Simrishamn etc. köper in vin från överskottslagret till lågt pris och gör en blandning som ska uppfylla smak och priskraven från Systembolaget. Smakar kanske tillräckligt bra för SB’s inköpare och andra lättlurade köpare.

 

Man kan räkna ut, att ett boxvin som kostar mindre än SEK 250,- för 3 liter, kommer från "överskottslagret".

Många viner får ett ”högt” (men kanske välförtjänt) pris på grund av t.ex. lyckade marknadsförings­åtgärder, områdets status (t.ex. Bourgogne, Toscana, vissa områden i Bordeaux, Napa Valley) eller enskilda odlares status (t.ex. Vega Sicilia, Château d’Yquem, Crú Classéslotten i Bordeaux etc.) eller enskilda statusmärken (t.ex. Penfold’s Grange, Mondavi’s-Rothschild’s Opus One, Supertoscanos och många fler).

 

Andra får ett ”lågt” pris på grund av t.ex. områdets låga status (Öststaterna, sydvästra Frankrike, Syditalien etc.) eller att de enskilda vingårdarna inte har tillräckligt kapital, kunskaper, storlek eller vilja att göra sig kända.

 

Slutsatsen är alltså, att det med stor sannolikhet lönar sig kvalitetsmässigt att kosta på några kronor extra, utöver det man planerat från början, men man kan inte ta för givet att ett dyrare vin alltid är bättre eller godare än det som är lite billigare. Dt är ju alltid den personliga smaken som avgör vad man tycker är godare eller mindre gott.

 

Man måste dock inse att man inte kan förvänta sig att de billigaste vinerna kan ha hög kvalitet, eftersom det aldrig är musten från de bättre druvorna som vinerna gjorts av. Dessutom är förpackningarna ofta sämre från bevaringssynpunkt, i värsta fall papp- eller plastförpackningar!

 

Speciellt när man kommer till viner som kostar 100 kronor eller mer, är det inte alls säkert att vinerna i Sverige är dyrare än i t.ex. Danmark, eftersom de högre svenska skatterna då har mindre påverkan på totalpriset. I stället har inköpskvantiteter och kund/köpare-relationer större betydelse.

 

För att ge ledning till var det kan vara billigast att inhandla bl.a. sitt vin följer här en sammanställning över alkoholskatter och moms i EU-länderna och de tre länder som nu är på ansökarlistan. Dessutom har Norge och Schweiz tagits med. 

 

I de flesta länderna används standardmomssatsen för vin, men ibland betraktas vinet som livsmedel, och har då den ev. lägre momssats som gäller för livsmedel.

 

Alkoholskatter och moms i SEK i EU-länder .

Avser de momssatser och alkoholskatter som gäller 2019-01-01 med 1 EUR = 10 SEK, med reservation för kursförändringar skattesatsändringar som gjorts senare.

 

Land

Sprit
per liter 40 %

Vin  per liter 15 %

Moms % Standard 

Belgien

120,-

7,50

21

Bulgarien

22,50

0,00

20

Cypern

38,25

0,00

19

Danmark

80,-

15,57

25

Estland

100,-

14,78

20

Finland

195,20

39,70

24

Frankrike

70,30

0,38

20

Grekland

98,-

0,00

24

Irland

170,-

42,48

23

Italien

41,40

0,00

22

Kroatien

28,50

0,00

25

Lettland

66,80

9,20

 21

Litauen

66,60

16,47

21

Luxemburg

41,60

0,00

17

Nederländerna

67,40

8,83

21

Malta

54,40

2,05

18

Polen

53,30

3,69

23

Portugal

55,40

0,00

23

Rumänien

29,25

0,00

19

Slovakien

43,20

0,00

20

Slovenien

52,80

0,00

22

Spanien

38,30

0,00

21

Storbritannien

129,-,-

32,40

20

Sverige

206,64

26,18

25

Tjeckien

41,25

0,00

21

Tyskland

48,50

0,00

19

Ungern

41,3028,50

0,00

27

Österrike

48,-

0,00

20

Norge

340,-

82,-

25

Schweiz

260,-

9,50

8

 

 

                                                                     Till sidtoppen